Inlägg skrivet av Emilia Nyberg i samarbete med Västnyländska kultursamfundet, 2017.
Text bearbetad av Pamela Andersson 26.5.2020.
Karis – huvudstaden av sockerbitshus
I början av augusti 2017 ordnades det fenomenala evenemanget ”Karis, Suomen Paris”, som gick ut på att privatpersoner runt om i Karis och Billnäs öppnade upp sina hem som man sedan kunde besöka under dagens lopp. Allt från de gamla Amerikavillorna till husen i Hollywood och lägenheter visades upp under dagen och det var roligt att se att det var en massa folk i rörelse som kikade runt på husen. För min del gick dagen under temat Funkis och jag deltog i en guidad tur och besökte några av funkishusen som hade slagit upp sina dörrar under dagen.
Visste du att det i Karis finns flest hus i stilen “Byggmästarfunkis” i hela Finland? Stilen blev populär i slutet av 1930-talet när depressionen var över och i Karis byggdes så många hus att det idag finns flest funkishus i denna stil på ett koncentrerat område. Typiskt för hus i denna stil är att de har platt tak och således ser ut som kubformade “sockerbitar”. Det platta taket gjorde att även den övre våningen kunde utnyttjas i sin helhet, vilket hade en ekonomisk betydelse för husägarna då delar av huset ofta hyrdes ut. Till ytan är fasaderna oftast rappade, dock fick många av husen nya utseenden då de under 70- och 80-talet bekläddes av olika typer av minerit- och karateskivor. Lyckligtvis har många ägare till husen efterhand börjat ta fram de ursprungliga fasaderna igen. Vanliga är också så kallade hörnfönster, som ger en vid utsikt från insidan och dessutom ger variation till fasaden.
Kristiina Mäntynen arbetade med projektet “Funkis i Karis” tillsammans med historikern Kim Björklund. Kristiina är utbildad arkitekt och har inriktat sig på arkitekturhistoria. Hon gjorde sitt diplomarbete om funkishus i Birkala och fortsatte sedan under årens lopp att samla material om funkishus i Finland, vilket sedan ledde till karttjänsten kansanfunkis.fi, där cirka 500 funkishus i Finland finns kartlagda. Av dem hittar du cirka 40 stycken i Karis. Förutom att ha forskat i den finska funkisstilen, har Kristiina också besökt länderna kring Östersjön för att se hur stilarna särskiljer sig från varandra. Dock kunde hon under sina resor till Sverige konstatera att funkistyphusen där och i Karis har många liknande drag och hon tror att byggnadsmästarna fick många influenser därifrån i och med att staden är och har varit väldigt svenskspråkig. Vanligt är bland annat att det finns en balkong ovanför ingången till huset för att stoppa eventuellt snöfall.
I slutet av 1930-talet började hus i denna stil byggas i Karis av de lokala byggmästarna. Bland dessa kan bland annat Artur Eklöv, Uno Jansson, Levi Backman, Torsten Backman, Fjalar Poppius och B. Lindgrén nämnas. Den mest framstående arkitekten var Hilding Ekelund, som har planerat cirka 20 stycken offentliga hus i staden. Ekelunds arbete tros också ha fungerat som inspiration till de lokala byggmästarna som sedan uppförde de olika funkisbyggnaderna i staden. Hans elev, Lars Rejströms arbete har också haft betydelse då han planerat cirka 40 egnahemshus och fabriker runtom i staden. Ekelund hade fått i uppdrag att göra en ny stadsplan för Karis och med inspiration från bland annat Tyskland och Sverige planerade han byggnader och kvarter med mycket ljus och luft. Fönstren i husen planerades så att det finns ett ljusinsläpp under hela dagen och gårdarna var stora med plats för en trädgård med odlingar.
Inför ”Karis, Suomen Paris” 2017 tog Lilla hembageriet fram en alldeles egen bakelse. ”Funkisbakelsen” symboliserar och firar stadsdelens charmiga sockerbitshus.
10300.fi 